sariiiislivelife.blogg.se

Idag skriver jag om träningen, inte om att jag förlorade min bästa vän tidigare idag. Det skriver jag om när jag är starkare.

 

Ibörjan av juli skrev jag ett mejl till den bästa instruktören som finns! Och sommaren har varit och det har varit mindre och mindre attackpass, ett i veckan och eftersom dom är tre har dom ju haft vart tredje vecka liksom.

Ialla fall, minns inte när det var, tror det var två veckor sen... Petra kommer fram till mig och tackar personligen för det mina mejlet jag skickade ochh att hon blev glad över det. Och det gör en så himla glad. Att se nångons tacksamhet.

Hon berättade även att de va kul på de viset att de kan vara sån press och mycket bakom med att vara instruktör. Och självklart är det så, jag beundrar dom verkligen, att dom klarar av allt privatliv, andra heltidsjobb och sen ska dom ha oss 2 gånger i veckan liksom.

 

Jag kommer aldrig förstå hur mycket hon hjälpt mig och jag kommer aldrig kunna förklara det för henne men jag är glad att jag började med body attack i början av januari och att jag hållt i så länge. Även glad att man fått chansen att få ha Petra som instruktör. Hon är så bäst, så himla duktig!! Gud, vilken männsika, vilken förebild.

Och självklart, alla mina tummar jag har går upp till Anna och fia också! Ni är bäst, så himla bäst.

 

Body attack är och kommer alltid att vara en stor del av mitt liv!